Here we go again…

Måndagen den 24 juni publicerade Sydsvenskan en artikel där jag redogör för huruvida överfallsvåldtäkter har ökat senast decenniet på grund av invandring under samma period: ”Saknas stöd för påståendet att överfallsvåldtäkterna har ökat det senaste decenniet”

Samma kväll klockan 19:38 ”kritiserar” Tino Sanandaji  (TS) min artikel i ett facebookinlägg.

Tino Sanandaji skriver bl a följande om mig på sin facebooksida: Helena du Rées är en oseriös person lång ut på vänsterkanten som ofta twittrat smutsiga persoanngrepp, falska inlägg av troll som om statistik osv, hon beter sig inte som en seriös akademiker utan som ett nättroll, inklusive många folliehattinlägg om mig .

Dessa kriminologer tål inte att jag riktar vetenskaplig kritik mot de, därför försöker de karraktärsmörda med näthat och rabiata konspirationesteorier. Taktiken är att göra det omöjligt att ha en vetenskaplig samtal genom att gränslös kasta skit och sprida psykotiska förtalsanklagelser som att jag mordhotat folk eller näthatat barn, mixad med vetenskapligt inkompetenta påståenden om statistik riktat till en oinsatt publik. 

Delar man avskrädeskällor som Helena du Rées gjort straffar man ur sig och kan inte förväntas att betraktas som en seriös akademiker.

Klockan 20:16 gör någon på Twitter mig uppmärksam på TS:s inlägg om mig. Jag blir lätt förbannad över det minst sagt märkliga angreppet och svarar på Twitter: ”Undrade just när charlatanen skulle dyka upp. Tack för info. Ska svara såklart.”

Här är svaret på TS:s första facebookinlägg där han ”kritiserar” min artikel i Sydsvenskan.

(Jag kommer senare i ett annat inlägg redovisa kontexten till de skärmdumpar som TS tagit ur sitt sammanhang och felaktigt hävdar utgör något slags oprovocerade personangrepp på honom. Möjligen hoppades han att jag inte skulle orka lägga ned tid på detta. Kommer även dokumentera ytterligare märkliga utbrott mot mig som han ägnar sig åt. Med tanke på hans beundrarskaror på facebook behöver en och annan uppenbarligen få upp ögonen för att han, milt uttryckt, inte är helt tillförlitlig)

TS har nu återkommit med ännu ett osakligt inlägg om vad jag skriver och jag redogör för detta nedan.

Here we go again…

26 juni kl 17:26 har TS alltså producerat ytterligare ett facebookinlägg där han medvetet eller omedvetet missförstår eller vantolkar det jag skrivit. Så det är väl lika bra att vi går igenom det från början. Jag ser för övrigt tillrättaläggandet av TS felaktigheter som ett bra tillfälle att sprida kriminologisk kunskap:

TS: Hon menar att senaste årens invandring inte lett till fler överfallsvåldtäkt samt att ”Invandrare begår inte fler våldtäkter än födda i Sverige” 

TS ifrågasätter att jag skriver att överfallsvåldtäkterna inte har blivit fler det senaste decenniet. Det är ingenting som ”jag menar” utan är vad som framkommer i BRÅ:s material. Så här skriver BRÅ i sin rapport: ”Andelen anmälningar i Brås urval som avser överfallsvåldtäkter har minskat från 18 procent 2005, till 12 procent 2011 och 8 procent 2017. Minskningen 2005–2017 är statistiskt signifikant och tyder även på att antalet polisanmälda överfallsvåldtäkter har legat på en relativt stabil nivå sedan 2005.”

TS låtsas här citera att jag har skrivit ”Invandrare begår inte fler våldtäkter än födda i Sverige”. Problemet är bara att citatet är falskt. Jag har inte skrivit detta.

TS skriver: ”Liksom Jerzy Sarnecki är Rées för okunnig om statistik att begripa att total utveckling av överfallsvåldtäkt per se inte visar effekt av invandring så länge man inte räknar på just invandrares brott. Det är inte vetenskapligt korrekt att baka samman siffror och uttala sig om beståndsdelarna som man inte observerar.”

Eftersom antalet anmälda överfallsvåldtäkter inte ökat sedan 2005 så kan inte invandring förklara en ökning som inte har skett. Jag diskuterar öht inte andelar utan konstaterar att enligt tillgängliga data så har ingen ökning skett. Vi behöver inte dra in vad som är ”vetenskapligt korrekt” i denna minst sagt enkla logik.

TS skriver: Du Rées vägg av text om varför man inte ska räkna andra generationen är irrelevant då allt som diskuteras även gäller första generation

 Det är självklart relevant att i en analys av om det senaste decenniets invandring lett till fler överfallsvåldtäkter skilja mellan de utrikes födda, där en del utgörs av dem som har invandrat under just denna period, och de som är födda i Sverige under tidigare perioder. Den senare gruppen tillhör ju inte den population som analysen gäller (förlåt övertydligheten, men uppenbarligen är denna logik inte helt glasklar för alla).

 TS skriver: Hon missar att ej-folkbokförda inte ingår i överriskerna hon citerar. Invandrare utgör 31 procent av våldtäktsmisstänkta, men uppskattningsvis 14 procent kan tillskrivas ej-folkbokförda, 45 procent exklusive andra generation 

 Nej, jag missar inte detta. Jag redogör i min artikel i Sydsvenskan för två olika uppgifter från DGS:s rapport om utvecklingen mellan perioderna 2002 – 2007 och 2013 – 2017. Dels en minskning av överrisker hos invandrare från samtliga ländergrupper, dels en minskning av andelen av det totala antalet brottsmisstankar avseende våldtäkt och våldtäktsförsök som kan kopplas till grupperna ej folkbokförda (från 16 till 14 procent) samt utrikes födda (från 32 till 30 procent).

TS: Hon påstår att jag struntar i ändrad våldtäktslagstiftning, vilket är lögn, jag diskuterar det massor. 

TS skrev i kommentaren på Facebook från den 25 juni om polisanmälda våldtäkter att ”Brå försöker spinna men skyller inte allt på anmälningsgrad utan medger även att det skett en delvis faktisk ökning”. Användningen av retorik som ”försöker spinna”; ”skyller inte allt på” samt ”medger” implicerar att TS menar att BRÅ har en agenda att dölja ökningen av antalet polisanmälda våldtäkter. Mörkertalet (brott som inte polisanmäls) när det gäller våldtäkter är stort, framförallt i fall där gärningsmannen är närstående eller bekant till brottsoffret (se t ex BRÅ-rapport 2012:2). Det som TS uppfattar som försök att dölja en verklig brottsutveckling gällande våldtäkter är i själva verket en genomgång av ett antal kriminologiskt relevanta omvärldsfaktorer som man måste känna till och ta hänsyn till för att kunna korrekt analysera om en ökning av antalet polisanmälda brott utgör ett minskat mörkertal eller en faktisk ökning av brottsligheten i sig. BRÅ tar t ex upp förändringar i lagstiftningen, sjukvårdsdata från besök i slutenvård och specialiserad öppenvård med anledning av sexualbrott och ökad uppmärksamhet i samhället kring sexualbrott. Flera förändringar i lagstiftningen av vad som definieras som våldtäkt har sannolikt bidragit till en viss ökning av antalet anmälningar som rubriceras som våldtäkt, vilket var vad jag illustrerade med en graf i mitt förra inlägg. Tillgängliga sjukvårdsdata visar inte på någon ökning av antalet personer som besökt sjukvårdsmottagningar på grund av sexuellt övergrepp fram till 2016, en ökning sker först 2017. För 2018 finns ännu inga data. BRÅ konstaterar att det finns en underrapportering i sjukvårdsdata men att det inte finns anledning anta att denna underrapportering förändrats på ett avgörande sätt över tid. Ytterligare information av betydelse för en analys av utvecklingen av överfallsvåldtäkter (som alltså är ämnet för den artikel som TS har synpunkter på) och som BRÅ tar upp är att ”ökningen mellan 2011 och 2017 handlade om våldtäkter utan våldsinslag, som begåtts av personer som målsägaren kände sedan tidigare, främst vänner och bekanta.”

Du Rées missförstår själv implikation utvidgad lagstiftning och den graf hon lagt upp. Som jag skrev har definition expanderat där brott som tidigare räknades som övrig sexualbrott nu räknas som våldtäkt. 

Invandrare var särskilt överrepresenterade i grövre brott som våldtäkt men mindre överrepresenterade i övriga sexbrott. När våldtäkt inflateras och inkluderar mer av mildare sexbrott sjunker invandrares överrisk i våldtäkt, men inte totalt. 

Låt oss räkna som Du Rées vill med DGS 2002-06 och 2013-17 hon accepterar (gissningsvis inte länge till). I Brås första rapport stod invandrare och ej-folkbokförda för uppskattningsvis 28 procent av våldtäkt & övriga sexbrott, som ökat till 42 procent första period och 46 procent senaste period. Även överrisk har ökat. 

 Räkneövningen ovan är möjligen ett kreativt försök av TS att försöka bevisa sin tes. Det första problemet är dock att utrikes födda, dvs den grupp som de som invandrat till Sverige under senaste decenniet tillhör, har minskat sin överrepresentation i fyra av fem brottstyper (misshandel; våldtäkt; rån samt stöld) som undersöks i DGS:s rapport. Undantaget är mord och dråp (där överrisken ökat från 4,1 till 4,2) vilket nog inte är en överraskning för någon som är bekant med utvecklingen av framförallt dödliga skjutningar i vissa utsatta områden. En annan omständighet som inte rimmar med TS:s resonemang ovan är att överriskerna för brott totalt minskat över tid för utrikes födda mellan 1997 -2017. Varför just överrisken för våldtäkt för utrikes födda skulle skilja ut sig kräver en förklaring. Ett tredje problem med TS resonemang är att den tidigare studien (BRÅ 2005:17) om överrisker gäller en population som var folkbokförda i Sverige år 1996. Populationen utrikes födda i Sverige såg definitivt inte likadan ut år 1996 som den gör år 2017 (eller syftar TS på BRÅ-rapport 1996:2 som undersöker en ännu tidigare population, dvs den som var folkbokförd i Sverige 1985?) . Den typ av räkneövning som TS gör ovan skulle kräva att de olika populationerna är åtminstone någorlunda lika i sammansättning. Eftersom gruppen ”utrikes födda” innehåller samtliga födda i hela världen utom Sverige så bör även TS förstå att variabeln ”utrikes född” (för att inte tala om variabeln ”invandrarbakgrund”) är den mest ”noisy”man kan tänka sig (syftar på ”noisy data som blir meningslös pga alltför stor inomgruppsvariation). Själva idén att använda ”invandrarbakgrund” som generell förklarande variabel är imo en av samtidens mer märkliga intellektuella kollapser. Lägg till variationen av skillnader i livsvillkor, såsom olika socioekonomiska faktorer, hos de individer som ingår i gruppen med någon typ av invandrarbakgrund.

Du Rées gör barnsliga försök att låtsas jag inte kan kriminolgi ”Nu skriver Sanandaji att både ”anmälningsgrad” (vi kriminologer säger anmälningsbenägenhet)”

Gode gud. Varför skriver då Brå: ”Brottstyperna har valts ut eftersom de har en hög anmälningsgrad”? Är de inte kriminologer, eller är det du Rées som inte fattar att begrepp används synonymt? Om man blåser upp sig för att demonstrera akademiska auktoritet är ett tips att veta vad man prata om

 Det är ingen stor sak, men anmälningsbenägenhet får nog anses vara det etablerade begreppet. Förekommer mer än 30 ggr i BRÅ:s rapport och jag kan inte hitta ”anmälningsgrad” en enda gång, men det kan hända att jag missat.

 Hon hävdar att jag missuppfattar våldtäkt kopplad till festande vid pubar och uteklubbar: ”ökningen handlar här inte om våldtäkter utan om anmälda sexuella ofredanden”

Det gäller både, Brå: ”Materialet innehåller också berättelser om samlag mot intervjupersonernas vilja av någon som de inte känner sedan tidigare, utan har träffat nyligen. Gemensamt för dessa berättelser är att de har en koppling till nattklubbsmiljöer och alkoholintag” 

Jag är ingen kriminolog eller så, men är inte samlag mot personens vilja samma som våldtäkt?

 Här citerar TS ur den del av rapporten som utgör en fördjupningsstudie av händelser som rapporterats i NTU. Det handlar alltså inte om de polisanmälda brotten och TS:s tolkning att detta är en ”våldtäktstyp” som ökar har ingen täckning i redovisade data.

Du Rées hävdar att ”inga data” visar att våldtäkter ökat. Tvärtom drog Brå slutsats att ökningen är en kombination av faktiskt ökning och anmälning-rapporteringsgrad, där de inte vet hur mycket.

 TS vantolkar igen. Jag skriver i min artikel i Sydsvenskan ” Ostridigt är att antalet anmälda våldtäkter och den självrapporterade utsattheten för våldtäkt har ökat över tid”. I mitt svar till TS i det tidigare blogginlägget skriver jag att ”mig veterligen finns inga data som kan bekräfta det senare påståendet” som kommentar till att TS slår fast att ”faktiska våldtäkter har ökat”. BRÅ skriver: ”Enligt Brås bedömning talar de omvärldsfaktorer som studerats för att den ökande trenden i båda källorna i slutet av perioden främst förklaras av en kombination av förändringar i umgängesmönster och en ökad anmälningsbenägenhet.” Det handlar alltså om en preliminär bedömning av data.

”Exakt hur stor del av ökningen av polisanmälda brott och självrapporterad utsatthet som en ökad anmälnings- och rapporteringsbenägenhet svarar för och hur mycket som kommer av en faktisk ökning går dock inte att säga”

 Återigen slarvar TS. Citatet som han hänvisar till ovan handlar inte om våldtäkter utan om anmälda och rapporterade sexuella ofredanden

En kategori (överfallsvåldtäkt) står still, medan totalen ökat mer än vad kan förklaras med anmälningsgrad. Du Rées går ut i och deklarerar att överfallsvåldtäkt inte ökat men avfärdar ökning av andra våldtäkter från samma rapport. 

Att total våldtäkt ökat, ofredande ökat, gängvåldtäkt ökat, våldtäkt med våldsinslag ökat och även överfallsvåldtäkt ökat om man räknar lite längre är hon tyst om. Det är inte forskning utan aktivism.

 Osakliga påståenden igen. TS glider hela tiden över till en diskussion om våldtäkter i allmänhet medan min artikel utgår från ett specifikt och allt vanligare påstående att överfallsvåldtäkter har blivit ett eskalerande problem under det senaste decenniet pga allt fler invandrade män under samma period. Det har ifrågasatts om den etablerade uppfattningen att de flesta våldtäkter sker i en bostad och att gärningsman och brottsoffer oftast är bekanta med varandra fortfarande gäller. TS påståenden ovan är i sammanhanget tagna ur luften eftersom BRÅ:s data inte stödjer att ”gängvåldtäkter” har ökat, tvärtom visar denna att våldtäkter med flera gärningspersoner inblandade snarare minskat under senare tid. Av BRÅ:s rapport framkommer också: ”Ökningen mellan 2011 och 2017 handlade om våldtäkter utan våldsinslag, som begåtts av personer som målsägaren kände sedan tidigare, främst vänner och bekanta. Från 2011 till 2017 ökade inte heller våldtäkterna som begåtts av tidigare okända gärningspersoner, eller överfallsvåldtäkterna. Analyserna visar också att de flesta anmälda våldtäkter avser brott mot kvinnor inomhus, framför allt våldtäkter i privatbostäder. Det är också sådana brott som ökat mest i anmälningsstatistiken för de studerade åren. Anmälda våldtäkter där det förekommit alkohol eller droger, eller där målsägaren varit i ett försvarslöst tillstånd vid brottet, ökade både från 2005 till 2011 och från 2011 till 2017. Mellan 2011 och 2017 syns också en ökning av våldtäkter av gärningspersoner som målsägarna tidigare bara haft kontakt med via internet, framför allt via någon form av dejtingapp. Det speglar sannolikt en förändring mot nya former av dejtingbeteende.”

Som framgår ovan har inte våldtäkter med våldsinslag ökat sedan 2011. Befintliga data stödjer inte heller påståendet att överfallsvåldtäkter av okända har ökat. Den typ av anmälda våldtäkter som har ökat är främst sådana som skett i en bostad och där gärningsman och offer är bekanta. Det betyder dock inte att dessa våldtäkter är mindre allvarliga.

Syftet med korrekt analys av brottsutvecklingen är att ett effektivt förebyggande arbete inte är möjligt med utgångspunkt från falska narrativ. Att som TS göra slarviga och tendentiösa tolkningar av data för att bevisa sin tes, oavsett hur det empiriska underlaget ser ut, är inte seriöst. Om det är någon som ska betraktas som någon slags aktivist i sammanhanget så är det alltså han själv.